Alltså.. var bara tvungen att sno detta topic från
MeeKatt för detta är viktigt för mig...
Självklart ska vi artighetsträna våra barn, men första steget är att vi själv är artiga! Eller hur! Som bara att hålla upp dörren för den som kommer efter en.
Vett och etikett är viktigt, hemma hos oss är det lite regler som gäller än, fast barnen är 20 och 25 och utflygna numera :P
Vi sitter kvar vid matbordet till ALLA är klara.
Vi har inte mobilen med när vi äter och keps går bort som tillbehör till outfiten vid matbordet.
Sen sådana andra triviala saker som ren artighet...
Man säger tack för present trots man ogillar dem eller inte behöver dem :P Det är tanken som räknas :)
Man tackar för maten även om det inte är favoritmaten, och man smakar alltid... men är okej att säga att jag tyckte inte det var gott, och då får man något annat istället.
Och man hälsar när man kommer in i ett rum!
När det är mindre sällskap och man inte setts förrut tar man i hand och presenterar sig.(man behöver inte ta i hand om man ogilla det men man hälsar ordentligt och tittar på personen i fråga.)
Äta ute kan vara en plåga för de utan barn när en familj med barn som inte kan uppföra sig anländer... för mig är det självklart man sitter stilla vid bordet... inget springade och störande av andra gäster.
Ja, det finns massor med intressanta vett och etikett saker att ta upp.
Däremot har jag slutat resa mig på bussen för äldre personer... (räkns väl snart dit) Men efter blivit utskälld vid ett flertal tillfälle så har jag slutat fråga om de vill sitta.
Hur ser ni på det här med vett och etikett?